fredag 17 oktober 2008

Att väva livets väv

Hon träffade vän och blivande samarbetspartner. Vansinnigt inspirerande!!! Först blir hon alldeles uppfylld. Genast sätter det igång i henne, rycker och drar, vilja, inspiration, drömmar, visioner, MÖJLIGHETER....

Dagen efter kommer baksmällan, splitten, våndorna, svårigheterna....
Hur ska hon kunna förena detta med allt mamma-liv???
Hon har valt att vara hemma mycket med sina barn. Hon har valt att förena familjeliv, arbete och nöjen, "att låta arbete, familj och fritid vävas samman till en vacker gemensam väv".

Det är ett fantastiskt val, men ack så svårt att få ihop ibland...

L.

2 kommentarer:

Willewira sa...

Det är inte allt lätt att förena sig med faktum att man inte är sig själv längre...
Man älskar dem till vansinnets gräns... ibland blir man nästan vansinnig när man inte räcker till.
Räcker till för de saker som gör en till den man är. De saker som gör att en inre bubblar av kreativitet.
Nej, den kraften får gå till de små... just nu. Men, det går över. Den tanken lika mycket bär mig som skrämmer mig. Livet i ett nötskal.

En lösning kan vara att ta hjälp av sitt nätverk. Låta sig bli beroende av vänner och familj. Inte fel det heller.

Hoppas du hittar din väg.

Ha en underbar dag!
kram Willewira

Vildängel sa...

Hej Willewira!
Ja det bär och det skrämmer.
Att få dela livet med dessa fantastiska små vägvisare är verkligen det största av allt!
Trots det kommer perioder av frustration. Det är inte alltid så lätt att vilja så mycket i livet...
Men häftigt är det!
Och vägen är där... om än lite slingerikrokig...
kram