...och apropå ljus & mörker, att "tycka om mörkret", att "inte frukta livets smärta"...
... och apropå länktips om bra saker...
... så måste hon även tipsa om dessa saker, som du iofs inte kan ta del av på riktigt i cybervärlden, men du kan få info och inspiration:
Flowdance och Rosenmetoden; Freddi och Christina Hedenberg
Hon har trasslat sig igenom många snåriga, mörka skogar. Taggbuskar har rivit hennes skinn och inre, och lett henne vidare på rätt väg. Hon har dansat på små stigar, i vackra gläntor tillsammans med flyktiga älvor, men också dansat i den allra mörkaste svärtan, ensam i djupa grottor... Ensam, men ändå inte, hon har alltid haft den Stora Kärlekskraften-Skaparkraften-Gud i sig. Dessutom har hon haft den stora ynnesten att ha en fantastisk vägvisare som ständigt funnits där full av tillit och kärlek, en tillit och kärlek som burit när hennes egen brustit.
Nu skimrar världen i alla dess färger. Hon ser hela spektrat, från det ljusaste ljusa till de mörkaste mörka och hon njuter av det.
Hon fortsätter gå vilse i snårskogen då och då, det kommer hon alltid göra. Men hon räds inte längre, hon vet att hon hittar nya skatter, upptäcker nya spännande vrår varje gång.
L.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej
Det är en fantastisk ynnest att få en vägvisare och hitta en egen stig att gå på! Jag har funnit Yogans väg...
Monika
Ja visst är det fantastiskt! Och härligt att det finns någon väg som passar alla, yogans disciplin har aldrig varit min grej... För mig passar dansen där kropp och inre får röra sig fritt! Jag ÄLSKAR det!
Hej
jag gillar oxå när kropp själ och sinne får röra sig fritt, Bakhti yoga
är hängivelsens yoga där jag förlorar tid och rum och får sväva fritt...
Det är ofta när vi har kirtan dans och sång eller när jag fotograferar...
Men jag är svag när det finns båda sidor fritt skapande i nuet och meditationens koncentration genom gammal kunskap och dess fullständiga fokus och närvaro...
hm lite luddigt kanske ..
Ha en god natt och söndag!
Monika
Ja, det var ju lite klumpigt skrivet av mig... Jag är ju inte såå insatt i yogan...
Jag menar bara att för mig var det en sån befrielse att börja hos Christina med rosenmetoden och flowdance. Där kände jag att hela jag fick plats på ett sätt som jag aldrig upplevt tidigare. Jag hade aldrig varit där jag är idag om jag inte hittat den vägen, den har verkligen hjälpt mig att leva den jag är allt mer.
Och så är det fantastiskt att det finns olika små stigar och vägar som passar var och en...
Skicka en kommentar