fredag 16 januari 2009

Ljus & Mörker

Jag läste ut Sandvargen av Åsa Lind för barnen igår.

Fin bok fint slut.

" - Mörkret är vad du gör det till, sa Sandvargen och lyste lite svagt, som en nymåne.
- Hur menar du? sa Zackarina.
- Jo, om du är räd för mörkret, då är det farligt, sa Sandvargen. Men om du vågar tycka om mörkret, då tycker mörkret om dig.
Då kände Zackarina att mörkret tyckte om just henne. Det la sig runt henne, svepte in henne som i en mantel av mjuk, svart sammet. Hon reste sig upp och gick hem - ensam - och tänkte bara lite på spöken."

L.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Tack för boktipset. Angående länklistan så känner jag mig verkligen sedd! Har du sett att jag direktimporterat lite ullkläder från Norge? Ligger bredvid dina bodysar i butiken och det ser så vackert ut att man bara vill ha en till liten nyföding att pyssla om! Ojoj! Som om jag inte hade nog....

P&K från en mammagumma som börjar känna sig lite starkare igen....

Monika sa...

Hej
Vi har läst den stora samlingsboken med flera böcker flera gånger. Sandvargen har varit väldigt uppskattad men nu är det Mumin som är favorit
Monika

Vildängel sa...

Anna - Ja, jag har sett dem och de ser ju otroligt fina ut! Så roligt och så roligt att du satsar så! Synd med lokalen men det dyker säkert upp nåt annat som stämmer ännu bättre så småningom! Jag tror på dig! massor!

Monika - Ja Mumin är ju också så fin. Min (och dotterns) favorit av Tove Jansson är Det osynliga barnet!

Hoppas ni har en skön helg ni båda!?

Ensamvarginna sa...

Är inne på 3:e boken i serien nu som jag högläser för barna. Mmm, underbara funderingar och möjligheter till världstolkning som dessa böcker ger. Läste också om ditt inlägg på ecolocobloggen om Järna. Det låter ju som paradiset för mig. Överlag så gillar jag Waldorfidén. Drömt länge om att ha barnen på skolan i Hardeberga. Inte helt nöjd med de två skolor vi testat hittills. Tar emot lite med att det är så långt ute och att man ska hinna dit på morgonen, verkar svårt, men jag vill dit i hjärtat. Kram Malin

Vildängel sa...

Malvalin - nu läser vi nästa bok, ja det är verkligen fina.
Jag gick själv i Hardeberga när jag var liten, det är jag oerhört glad över! Jag har fått bevara min kreativitet och vilja att lära! På den tiden gick det skolbuss ut, den körde runt i stan och hämtade upp alla barn. Gör det inte det nu för tiden?
Jag har inte tänkt så mkt på det förut, men sen jag har fått barn märker jag hur mkt bra jag tycker det finns i det antroposofiska tanke-/Levnadssättet. Nu skulle jag faktiskt aldrig kunna tänka mig att sätta mina barn i vanlig skola. Jag har själv jobbat en del på olika kommunala skolor och även om det förstås skiljer sig från skola till skola så är det inte en miljö och sammanhang som jag vill att mina barn ska växa i. Men det är ju mina helt personliga tankar och erfarenheter...
gonattkram/Lisa

Ensamvarginna sa...

Det går buss dit ut nu också, men vi har ju en del barn att hålla reda på, och på morgonen är tiden knapp. Så om vi har den skolan vill vi bo i närheten av en av hållplatserna. Kanske blir det så?
Jag känner mig besjälad med de antroposofiska tankarna, med egen tolkning förstås. Men som det är nu så finns väldigt lite av det jag tycker är bra i många skolor jag stött på (kommunala, fri). Jag tycker att många är orättvisa i sin bedömning av Rudolf Steinerskolor. Och andra är helt lyriska. Verkar som om det inte finns ett mellanting. Känslor väcks tydligen. Har läst en del på nätet och när man pratar om det med någon så märker jag ibland en mycket skeptisk inställning. Är det vegomaten eller att man lyssnar inåt? Tror jag hade gillat det i alla fall. Hade själv velat gå i en sådan skola, jag saknade något vitalt i skolorna jag gick i. Lust, liv, bejakande synsätt.
Ha en fin helg kram M!